Denna uppsats a?r en studie av hur teckenspra?kiga tar del av det dagliga nyhetsflo?det. Syftet med studien a?r att underso?ka vad teckenspra?kiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram fo?r teckenspra?kiga. Studiens fra?gesta?llningar a?r:Hur uppfylls teckenspra?kigas behov av nyheter idag?Tar de teckenspra?kiga del av nyheterna fra?n Nyhetstecken?Vilken betydelse har public service fo?r teckenspra?kiga?Hur o?nskar teckenspra?kiga att nyhetsutbudet utformades?Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspra?kigas behov ur ettdemokratiperspektiv?Att kunna ta del av den samha?llsinformation som finns a?r en viktig del i ett demokratiskt samha?lle.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Det finns en del forskning kring att flerspra?kiga elever inte na?r samma skolframga?ng som enspra?kiga elever. Syftena med studien var att studera om, och i sa? fall hur, sva- verksamheten skiljer sig a?t i teori och praktik pa? tva? ho?gstadieskolor, analysera skillnaderna i kursplanerna svenska och svenska som andraspra?k samt att studien ger en fingervisning om vilka mo?jligheter de flerspra?kiga eleverna pa? ovan na?mnda skolor har att na? samma skolframga?ng som elever som har svenska som modersma?l. Kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade fra?gor har anva?nts fo?r att ta reda pa? sva-verksamhetens utformning.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Samha?llets o?kade krav pa? skriftspra?klighet medfo?r att funktionshinder kopplat till la?s- och skrivsva?righeter o?kar. Samtidigt visar internationella la?sunderso?kningar pa? en sa?mre litteracitetsutveckling fo?r elever med annat modersma?l a?n svenska. Dessa elevers spra?kliga fo?rma?gor och eventuella sva?righeter a?r ofta sva?rbedo?mda och kartla?ggningsmaterial som testar elevernas spra?kfo?rma?ga pa? ba?da spra?k lyser i dagsla?get med sin fra?nvaro.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förstÄelsen för lÀrares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att anvÀnda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i Ärskurs 7-9 samt gymnasiet vÄren 2013. Eftersom strÀvan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lÀrarnas uppfattningar av undervisningsmodellen anvÀndes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lÀrarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lÀrare som anvÀnder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. UtifrÄn denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero pÄ mÄnga olika saker. Tidigare forskning sÀger att det Àr viktigt att kunna se mÄlen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar pÄ olika outtalade och uttalade sociala mÄl och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mÄl. UtgÄngspunkten har dÀrför varit att försöka identifiera dessa mÄl. Undersökningen bestÄr av tio intervjuer med elever och tvÄ observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mÄl att uppnÄ och att dessa lÀtt hamnar i konflikt med varandra. Det Àr ofta de sociala mÄlen som tar över och lÄter prestationsmÄl komma i andra hand..

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.